abcamanda

Sitter i skolan. Är på halvtaskigt humör, lite likt vädret. Åkte en ny buss imorse, alltså ny som i att den kanske gjordes typ.. 2010.. och grejen med den var att den hade en kamera fram, kopplad till två skärmar som gjorde att man kunde se vägen man åkte (kanske har dessa funnits längre? Jag har iaf bara åkt dem ett par gånger) satt och lutade mig tillbaka i det rätt sköna sätet och tittade på denna "film" av igenkänt landskap som svävade förbi. Som en svartvit gammal film. Om det fanns någon vits med det? Nej. Jag insåg bara att allt kändes väldigt svartvitt, och det speglar hela mig väldigt bra just nu. Livet suger, och istället för att smitta av mig med denna inställning lägger jag ner bloggandet för ett tag. Lev väl fina ni.

Kan börja med att lite fint tacka min älskade mor, som igår när jag kom hem från skolan hade grovstädat mitt rum, bytt gardiner och bäddat rent i sängen. Hon är bäst. Att jag är dålig på att hålla ordning på mitt rum är något vi diskuterat förut så det behövs ingen längre förklaring till varför hon nog kände att det var dags att sprida lite städmaskinen-rené-energi över rummet. Och så bra det blev - som alltid! Finns inget bättre än när mamma dragit över rummet med sina städfingrar! Om jag sov skönt inatt? Helt perfekt. Det är fredag, och en helg väntar. En helg innehållande årjäng för lite marknad, någon hockeymatch och en egen match. Om jag ska spela? Bra fråga. Jag har lyckats (igår på träningen jag satt och väntade på ni vet...) dra på mig en muskelbristning i axeln, och den ekvationen är ju relativt enkel. Trasig axel = problem att (iförsig göra det mesta) hålla i innebandyklubban.. vilket SUGER! men sånt är livet. Matchen är på söndag i alla fall, kl. 13.00 i Grums sporthall. Vi ses där!

Sådärdå, kanske att man har någonting att dela med sig av. Kanske ingenting av värde, men det tror jag heller inte att ni skulle förvänta er. Livet fortsätter att överraska, kanske inte med någonting revolutionerande, kanske heller inte med någonting positivt, men jag blir inte längre förvånad i alla fall. Vaknade inatt, ur en egentligen väldigt simpel dröm, men värsta panikångesten jag någonsin haft. Kunde inte röra mig. Kanske finns det en anledning till detta, och kanske kan det vara så att det är dags för Amanda Nilsson att varva ner ett par grader, åtminstone psykiskt. Kanske. Varför är jag så öppen med för er helt onödig information? Bra fråga. Vet inte. Vi lämnar det där. Befinner mig i träningslokalen, snart dags att köra andra träningspasset för dagen för att sedan bege mig hem och snabbt ladda om för tredje. Är träningen och höstluften som håller mig vid liv för tillfället. Finfint. Dags att linda in händerna i mina mindre rosdoftande lindor! Lev väl.

Som ni märker är inte uppdateringen den bästa här, vilket beror på att jag äter, sover, är i skolan, tränar, tränar och tränar lite till. Just nu befinner jag mig inlindad i min handduk på en bänk i omklädningsrummet.. Lyckades glömma ombyteskläder hemma imorse när jag stressade ihop träningsväskan (mindre smart. Frågan är varför man alltid lyckas bli stressad på morgonen?) förövrigt är livet upp och ner, bak och fram, in och ut. Jag vet inte om det är bra eller dåligt men jag vet att det är höst och det är så inihelvete fint. Som ni vet blir mitt liv mycket lättare på hösten. Ett fenomen jag inte har någon lösning på men jag tror heller inte det behövs. Woups, där drog resten av laget bäst jag smiter ut här enbart "klädd" i handduk och hoppas på att ingen av herrarna är påväg till träningen.. Eller? Okej, skoja. Börjar bli trött nu!

Skratta lite åt bilden. Det är okej. Befinner mig (som vanligt nu) på bussen påväg hem från stan. Idag är jag trött. Sjukt trött. Idrotten bjöd på en lättare form av fys, boxningen bjöd på hårdträning (precis som vanligt) och hemma väntar ett innebandypass på mig. Känns förjävla skönt att döda kroppen såhär ibland, dock ser jag ju förjäklig ut - vilket kvittar sälänge kroppen är med! Har ni känt luften idag? Det börjar bli kallt va? Lite höstluft smyger sig på allt mer, och fan vad jag känner att jag lever. Fint, hållkäften-fint. Så är det. Förövrigt har även jag (som aldrig trodde det från början) fastnat i Wordfeud-träsket (jag är bombsäker på att varenda människa vet vad det är, om du mot förmodan inte vet skulle jag nog våga kalla dig aningen efter i tiden, men det är en form av alfapet iaf) och idag lyckades jag smäcka in ett ord som gav mig 144 fucking poäng. hade man kunnat skriva siffror med "stora bokstäver" hade jag gjort det nu. (ska erkänna att jag suger på detta spel egentligen...) det är bra mina vänner (för er som inte vet det) men nu är visst bussen snart framme! Träning. Träning. Träning!

Sitter på bussen påväg hem efter en kort dag i skolan, några timmar på stan med systrarna Evermark och en boxningsträning som var precis lika rolig som vanligt. (dödar antagligen de andra passagerarna med min lukt just nu, men det skiter jag faktiskt i, för faaaan vilken bra träning) det är sjukt vad man kan känna lycka av något så simpelt (i den bemärkelsen att det enbart är du, handskarna och motståndaren). Adrenalinet, ruset, styrkan, de blandade känslorna av frustration, ilska, glädje, vilja och rädsla i en helt perfekt kombination. Och vet ni vad?! (nej, det kan ni ju inte veta. Dum fråga).. Under träningen idag kom ingen minde än Al Cole himself  (den enorma killen som gick tungviktsmatchen mot Danny Williams på galan i lördags? Ja precis, han ja) till träningen för att hjälpa till lite, i form av lite teknikträning. Om Man lärde sig något? Jo men det gjorde man. Man sög in vart enda litet ord denna 120-kiloskille försökte få fram på sin grötiga, underbara amerikanska. fan vilken kille, hur stor som helst - hur cool som helst! Det var ballt. Riktigt asballt faktiskt! Så är det med det. Det är han på bilden förresten, för er som inte förstått det. Nu är bussen snart framme och jag ska springa hem och äta upp hela kylskåpet. Man lyckas alltid bli AShungrig efter ett sånthär pass, inte så konstigt kanske tänker ni. Nej men faktiskt inte! Vi säger så. Punkt.

Tog med mig min kära vän Matilda till karlstad CCC igårkväll för att bevittna lite boxning, bl.a. en vmfight mellan två riktigt grymma tjejer. Förutom den matchen (som förövrigt vanns av svenska Frida Wallberg efter en riktigt bra fight) bjöds det även på en amatörmatch som vanns av bk1925's egna, grymma (och jäkligt snygga) Oscar Thorell. Imponerande kille! Under kvällen bjöds det även upp till 5 proffsmatcher, och fick vi se grym boxning? Om vi fick! Kvällen avslutades med en tungviktsmatch mellan Danny "the brixton momber" Williams och Alfred "ice" Cole. Och vilken match sen. Grabbarna med sina sisådär 120kg lyckades bjuda upp till en grym kamp. De är inte små dessa grabbarna ska ni veta. Shit pommes frites, som man sa när man var lite yngre. Det var en cool kväll och jag har lyckats samla ihop ännu lite mer motivation.... Nej hörrni, här kan jag inte sitta. Vi går från boxningsringen till hockeyrinken! Time för duschen och sedan väntar två hockeymatcher!

Ibland har man dagar när man varken vill eller orkar dela med sig av någonting. Igår var en sådan dag. Men nu så. Vad gör jag? Vad händer? Hur mås det? Och allt sånt där.... Ja ni. Det är fredag, jag slutade skolan kl. 10.20 och från att jag kom hem vid 11.30 fram till nu har jag enbart städat mitt rum. Jävla skitgöra är precis vad det är. Jag hatar det, och precis därför har jag tagit en paus i det hela för att se ett avsnitt av true talant. Och vetnivad, jag har bestämt mig. programmet är bra. Riktigt bra. Och Danny, snygga, charmiga, genomsöta (får man säga så om en såhär egentligen sjukt sexig människa? Jo men det får man faktiskt) Danny, han verkar verkligen vara världens skönaste och goaste människa. Jo det gör han! Skulle vilja säga att han gör hela programmet kort och gott. Annars då? Helgen väntar. En helg fullproppad med enbart idrott. Det är sisådär ca. 5 innebandy- och hockeymatcher + antagligen en av de coolaste upplevelserna i mitt liv då jag även ska hinna med att se boxningsgalan i karlstad imorgon kväll, där bland en vmmatch! Jävligt coolt om ni frågar mig. Helgens höjdpunkt helt klart. Förutom detta ska jag försöka bli frisk så att jag själv kan köra boxningen ordentligt till veckan! Det var väl typ det. Sängen ska bäddas. Golvet ska dammsugas osv. osv. osv. Vi hörs senare fina ni.