abcamanda

en lång dag. en dag med mycket innebandy. ett lov med sjukt många timmar tillsammans med Hannah Johansson och hur fint är inte det? det har kommit en liten allt-är-lite-för-bra-känsla över hela mitt liv och jag känner att jag är på rätt väg - eller jag tror åtminstonde det. Värmland spelade sina två första matcher idag och genast kom linköpings-känslan tillbaka. jag sitter i en buss, påväg till en sporthall någonstans i sverige som jag aldrig varit i tidigare, med höga förväntningar, eller bara inga förväntningar alls, sjukt jävla laddad, precis som de andra människor bredvid mig i denna buss. det strömmar musik i bussen högtalare, någon gubbe sjunger "härliga värmland, åh, jag älskar dig" det brinner i våra kroppar, det bubblar av glädje. en helg och vi är påväg hem. med en silvermedalj i bagaget. en underbar känsla, som idag kom och hälsade på igen. det är något speciellt med sport. något helt underbart. Dock glänste inte direkt värmland med sitt spel idag. det var nog rent ut sagt rätt dåligt och jag bara hoppas för deras skull och för vår också att det vänder imorgon. 08.00 imorgon ses vi i sundsta sporthall! nu ska jag och hannah efter att ha diskat all disk och fyllt i vår studieutvecklings-lapp till våra utvecklingssamtal krypa ner i sängen.