Nämen oj, här sitter jag i en sporthall i ...
Nämen oj, här sitter jag i en sporthall i min mjukisdress och väntar på min far efter ett träningspass som gick grymt! Vad har hänt sen sist? Inte speciellt mycket. Vi tog oss hem från götet, hela och rena som man brukar säga. Och hör och häpna, tåget var i tid (två minuter sent, tänker inte diskutera dedär minuterna ens) ett litet + i kanten till sj som annars bukar misslyckas rätt rejält med sina tider. Har inte så mycket vettigt att prata om, har ni? Vad ska vi diskutera? Väder? Nej, jag skojade. Jag hatar den extremt retliga svenskheten och våra "jag-måste-prata-om-något-jag-pratar-om-vädret-fasoner" lägg av bara, prata om precis vad som helst men inte om vädret. Vi kan diskutera känslan av att få komma in i en sporthall och leka lite ned boll och klubba efter en lång sommar utan någon som helst innebandy - den känslan slår det mesta (den känslan och den känslan man får när man får in en riktigt skön träff i tinningen på sin motståndare när man boxas ligger läskigt nära varandra, och då ska ni veta att tinningträffen kan vara en av de bästa känslorna, hur sjukt det än låter...... Jag är inte så hemsk som man kan tro, testa själva...) det är någon slags befrielse att få snöra på sig skorna, hålla i klubban och bara leka sönder med den där vita, ihåliga bollen på det lite för färgglada sporthallsgolvet. Fin känsla helt enkelt. Nej fan vad hungrig jag blev nu, dags att samla mod till att våga avbryta politikerna där borta!
