Ligger i soffan efter en mils löpning och ...
Ligger i soffan efter en mils löpning och lite mat och lyssnar på ännu en sommarpratare i p1 - Niklas Wahlgren. Vilken kille... Man? Okej, vi säger man. Han är ju trots allt 46 år och ser väl ändå helt okej ut. Eller? Okej, det var inte det jag skulle prata om. Niklas verkar verkligen vara en av världens mest jordnära och snälla människor och snäll, det är något han pratar om i sitt program. Han pratar om skillnad mellan snäll och mesig som vi i dagens samhälle fört ihop på helt fel sätt. Eller vad säger ni? Är det mesigt att vara snäll? Är man mesig bara för att man är snäll? Jag tycker inte det, utan håller helt med Niklas i hans sommarprat - det krävs mod att vara snäll - säger han hundra gånger och det är tamejfan det mest sanningsenliga som finns. Är man mesig och medgörlig när man är snäll? Är det snällt att skratta åt någon istället för med någon? Nej. Det är mesigt, ändå har vi i dagens samhälle fört samman dessa två helt olika ord. Det har liksom skett ett missförstånd här. Allt för många människor i dagens samhälle ser på snällhet som något "gulligt, puttinuttigt - mesigt" men nej. Tänk dig att du står med en vän och han eller hon frågar vad du tycker om dennes nya tröja. Du tycker egentligen att personens nya tröja är gräsligt ful men du tänker något i form med "nej, jag kan ju inte säga till mina kära vän här att jag tycker tröjan är ful... Nej det är jag ju för snäll för. Att säga att tröjan är ful skulle ju vara jättetaskigt, sån är ju inte jag, jag är ju snäll" och säger sedan "den är jättefin, vart har du köpt den?" och tycker sedan att du gjort dagens goda gärning - du har ju gjort din vän glad. Där har vi felet. "nej, jag kan ju inte säga till mina kära vän här att jag tycker tröjan är ful... Nej det är jag ju för MESIG för" där har vi skillnaden på snällhet och mesighet. Det är inte snällt att hoppa över att dela med sig av sin egna åsikt bara för att skapa en falsk glädje - det är mesigt. Men bara för detta behöver du inte säga till vännen att denne har köpt en gräslig tröja, för det hör till sunt förnuft att kanske uttrycka sig något mindre klumpigt (vi vet ju trots allt vad otroligt dåliga vi är på att ta emot sanningen i sin rakaste form) det går att säga något i form med att tröjan inte var något i din smak men så länge personen i fråga gillar den är ju det trots allt det viktigaste. Krångla inte till det, vi får tycka olika och vi måste bli bättre på att klara av att ta att vi faktiskt gör det. Vi tar ett exempel till... Sen ska jag sova, det är trots allt en dag imorgon också.... Jag är helt säker på att de allra flesta någon gång har hört en mor, när deras lilla unge gör något den inte får och sen inte lyssnar på en, två, tre tillsägelser, säga: puh.. Ja, jag har då varit alldeles för snäll. Feeeel, så fel det kan bli. Du har varit alldeles, alldeles för mesig. Nu tror jag ni förstår skillnaden även fast jag skulle kunna fortsätta tjata i evigheter om vad stor skillnad det är på mesighet och snällhet och vad de trots allt befinner sig så hårfint nära varandra. Vi säger såhär: det är inte något fel med att ibland vara mesig, men det krävs nod att vara snäll och det kan vi vara överens om... Det finns inget finare än ren och klar snällhet - var så säkra! Godnatt.
