Befinner mig på bussen hem från Karlstad, ...
Befinner mig på bussen hem från Karlstad, träningsklädd, svettig som fan med håret i en mindre snygg knut med en känsla av lycka inom mig. Livet är inihelvete fint ska ni veta. Redan på bussen imorse hoppade en känsla på mig, en känsla jag inte fått påhälsning av på väldigt länge, en känsla av sjukt mycket energi och välbehag. Jag går runt på gatorna i ett början till höstklätt samhälle, andas frisk luft och njuter av att få leva, Bara det gör ju livet förbannat fint. Att jag sedan precis kört ett grymt boxningspass som bränner i hela kroppen och nu ska direkt till mitt andra hem för lite innebandylir (i nya skor dessutom.. Nej, inte de på bilden. Men de är också nya. Jävligt snygga är dom också. Faktiskt) gör ju allt sådär bra så det inte går att beskriva. Vart jag fått energin ifrån? Vet inte, men jag är rätt säker på att det är ifrån luften. Hösten gör mig lycklig. Fyfan vad fint. Oj, där kom smset som dessutom gjorde min afton ännu finare. Vänner är det finaste som finns och om ni minns det så skrev jag för någon vecka sedan att vi skulle diskutera det där med vänskap lite närmare, men det skiter vi i för jag har insett precis vad det handlar om. Det handlar om att sälja sig själv helt, ställa upp och med varenda liten del av dig själv finnas där - enbart för de människor som skulle göra detsamma för dig. Vilja mina vänner. Det handlar om vilja. Min finaste Hanna ringde precis och sa att hon var påväg till mig, spontant och fint som tusan. Hon är bäst & kvällen är räddad! NU är det dags att träna av sig den sista energin! Lev väl.
