abcamanda

vissa dagar känns gråa. tråkiga. hemska. värdelösa. och ännu mer därtill som är så obra och ofint det kan bli. det känns värdelöst. jag känner mig värdelös, och det bara är så vad någon än säger. allt är upp och ner. har svårt att se något bra för tillfället. jag rannsakar mig själv, försöker se om, se tillbaka, se rätt.. det funkar inte. är det mig det är fel på? eller sitter kanske felet någon annan stans? i vilket fall som helst så hittar jag det inte, och just nu känns det som att det är precis så det kommer förbli. ensamt, övergivet, tråkigt. VÄRDELÖST. vill ta ett steg ifrån, ett steg mot något bättre. hittar inget bättre. saker försvinner framför näsan på mig, tid försvinner, vänner försvinner. vill inte mer. inte just nu. svagheten har nått mig på den här punkten. tårana kommer, och jag låter dem fan rinna. kanske det blir ljusare, kanske inte. det är som det är. det är höst, och det är fint trots allt.