ibland vill man erövra världen

man vill så mycket. men har inte orken. och nu menar jag inte att jag inte orkar för att mina ben skriker av träningsvärk, utan mer sådär att man inte riktigt vet vart orken finns till att våga gå sin egen väg. egentligen är det nog inte orken som fattas, utan modet. men om det känns som man har mod då? vad är det då som inte stämmer? man vill så mycket. man vill visa sig vara något. man vill, man vill, man vill.. det är dags att göra något nu. man börjar visst bli stor. det är fint, på sätt och vis. jag lyssnar på lars och samlar kraften att göra något. något stort, något fint. det kommer gå, så mycket vet jag. när är en tidsfråga. drömmar, mål, mod, kraft, vilja, styrka. vackert, riktigt vackert.

tror inte ni vet vad jag snackar om. men det bara är så ibland, ni är fina & det räcker så. le, snälla. man blir gladare då. nu är det dags för kvällens promenad.







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0